Tandvård kan vara både medicinsk och kosmetisk. Beroende på vilken av dessa typer av tandvård det rör fungerar vår allmänna tandvårdsförsäkring olika. Den av samhället subventionerade tandvården riktar sig framförallt mot medicinska problem, d.v.s. att lindra smärta och förhindra handikappande skador. Det finns dock kosmetiska skäl för skattesubventionerad tandvård. Detta kan t.ex. handla om tandskador eller tandlossning som märkbart försämrar ditt utseende. Låt säga att du tappar dina framtänder. Om det istället handlar om att du har en väldigt dålig tand längre in i munnen som behöver dras ut. Då anses det inte vara av varken medicinsk eller kosmetisk nödvändighet att ersätta den utdragna tanden med en konstgjord tand. Betalar man inte själv, eller genom privat tandvårdsförsäkring, så får man helt enkelt leva med en glugg i tandraden. Behov v löständer är ett exempel på sådant som subventioneras, men inte nödvändigtvis fullt ut betalas av den allmänna tandvårdsförsäkringen. Detta eftersom munnens funktion är så försämrad att den måste åtgärdas.
Saker som vanligtvis inte ingår i det allmänna skyddet är tandproteser, rotfyllningar (då dras tanden ut istället om det ska täckas av det allmänna), missfärgningar och tandbryggor.
